För dig som vill läsa:
Jag lyssnade på en föreläsning på nätet härom veckan. Den handlade om vad som händer när man är väldigt stressad och jag tyckte att föreläsaren hade en så fin metafor för att beskriva vad som händer inom oss.
När vi känner oss stressade och inmotade i ett hörn har vi en tendens att vilja kämpa oss ur situationen. Ju mer pressade vi känner oss, desto mer kämpar vi i förhoppningen att vi ska ta oss ur eländet. Men när vi gör det är det som att trampa i kvicksand – ju mer vi kämpar desto djupare sjunker vi tills vi går under. Så det man ska göra när man är fast i kvicksand är att breda ut armarna, slappna av och falla bakåt på rygg, för att på så sätt flyta tillbaka till fast mark. Det är emot alla våra instinkter, för när vi är i fara vill vi kämpa oss ur den, men det är det enda som räddar vårt liv.
På samma sätt behöver vi tänka när vi kämpar för hårt och vi är så ingrottade i vårt problem att vi inte kan se lösningen. Vi behöver då luta oss tillbaka, släppa taget om problemet, få lite nytt syre i systemet och bara koppla bort en stund.
När vi så att säga ”ger upp”, tar ett steg tillbaka och minskar pressen, hjälper vi hjärnan att jobba mer effektivt och göra nya kopplingar. När aktiviteten i huvudet lugnar ner sig och vi slappnar av så att vi blir mottagliga för nytt tänk och nya tankar. Det intressanta med helt nya tankar och helt nya perspektiv, är att vi inte kan tänka fram dem med viljan hjälp. Utan vi behöver göra som i kvicksanden; släppa taget, luta oss tillbaka och gå emot våra instinkter, för att få tillgång till den delen av hjärna som kommer att hjälpa oss att lösa problemen.
För att hjälpa hjärnan ytterligare kan vi bjuda in det inspirerande, glädjefyllda och lekfulla. Vi gör ofta saker mycket mer allvarliga än de behöver vara. Vi blir så upptagna av att det vi ska leverera ska vara perfekt och dessutom fixas på en handvändning. Därför ser vi inte att vägen till målet kan vara fylld av glädje och entusiasm.
Så för att komma loss när man känner sig fast behöver man bestämma sig att man kan släppa taget om ”problemet” under en dag, två dagar eller den tidsperiod man kan avvara.
När man sen sätter sig med sitt problem igen kan man försöka ha en lekfull inställning. Börja lite i en ända och bara se vad det ger, utan att kräva svar. Brainstorma, spåna och se vad som dyker upp! Om du ska skriva en text, börja bara i en ända och skriv det som kommer upp i huvudet, tills det som kommer känns rätt och ett flöde uppstår. Om du ska röja ett överbelamrat hem, sätt på bra musik, börja i en ända och lyft en sak i taget och placera där den ska, tills du får energi att ta ett större grepp. För mitt i det lekfulla är chansen stor att nya tankar börjar dyka upp som hjälper dig vidare med ny energi.
Om du är fast hoppas jag att du kommer loss och njuter av varje steg på vägen!
Vi ses snart igen!